Jämförelse

V vid 8 månader
Vikt: 8595 gram
Längd: 71,5 cm
Huvudomfång: 47,5

E vid 8 månader
Vikt: 9300 gram
Längd: 74 cm
Huvudomfång: 47 cm

L vid 8 månader
Vikt: 7370 gram
Längd: 66,5 cm
Huvudomfång: 42,5 cm

Lillsnärtan är liiten jämfört med sina storebröder trots att hon var störst vid födseln. E som var minst vid födseln blev sedan störst förutom huvudomfånget där V alltid har haft ledningen.

Stiltje

Nu har vi varit sjuka av och till och tiden och intresset för bloggen har varit mycket svalt från mig sida kan jag säga.

Helgen som har gått har varit full av aktiviteter. På lördagen var det marknad här vilket killarna tyckte var väldigt spännande, E vågade till och med åka karusell. Lillan satt i vagnen som ett litet ljus och tittade på alla människor. Igår (söndag) var vi i Skånes Djurpark tillsammans med barnens morbror, moster, kusin och morföräldrar. Jätteroligt tyckte alla killarna! L var måttligt intresserad av djuren och såg väl inte riktigt poängen med det hela. Hon ville helst sitta i Ergon eller bli buren. Det hela avslutades med varsin glass och det var höjdpunkten enligt L! Hon har aldrig gillat glass tidigare men igår i värmen sög hon i sig stora delar av både mammas och pappas glassar. Och vrålarg blev hon givetvis när det goda var slut...

Lik mamma!

Jag har ofta ett mycket intensivt intresse för en sak vilket går i perioder. Jag har haft flera perioder då jag varit helt besatt av The Sims och spelat det flera timmar om dagen, andra perioder läser jag en viss bokserie flera timmar om dagen och är knappt kontaktbar. Senaste tiden har jag haft ett tv-spel till Gamecube som jag har spelat intensivt, men det blev ett avbrott mitt i det då jag hittade ett sätt att se favoritserien vilket blev den nya besattheten.

V är precis likadan och har varit det sedan han var bebis. Som bebis hade han favoritsysselsättningar som grytor eller plånböcker och det var mycket intensivt i perioder. Julen då han var ett år var han helt galen i grytor och kastruller och han "gav" en sådan till mig i julklapp. En period skulle han alltid ha en plånbok i handen och ett tag skulle han alltid hålla i mormors hunds koppel och blev helt vansinnig om han inte fick det (ingen hund satt i andra änden av kopplet). I julas fick han pärlplattor och pärlor och det blev hans nya besatthet. Han lade enorma mängder pärlplattor och alla skulle strykas. Han blir alltid fantastiskt duktig på sina favoritaktiviteter, han började med att lätta alla pärlorna huller om buller för att snart lägga avancerade mönster vilket ingen av de jämnåriga kamraterna klarar av.

Nu har V en ny besatthet som håller honom vaken på kvällarna. Han kan inte somna för att han måste bara göra liiite till. Han bygger lego. Lego i mängder. Det är bilar, robotar, hus, djur och flygplan. Han bygger fantastiska egna konstruktioner och berättar precis vad de är och vad de kan göra. Han har blivit jätteduktig på att bygga själv och hans fantasi är oändlig.

Lik sin mamma är han allt i alla fall.

Den förlorade sonen är hemma igen!

Vår lille E har sovit två nätter hos mormor och morfar, men igår hämtade vi hem honom under stora protester ifrån hans sida. Men idag tror jag att han tycker det är rätt skönt att vara hemma igen, om inte annat så är det roligt att leka med storebror.

Vattenkoppor

Lillskruttens mage i förrgår, en av de kroppsdelar som var mindre drabbad.


Lillans rygg och nacke som var lite värre drabbad av vattenkopporna. Stackaren hade en enorm klåda...

Perspektiv

Man får lite perspektiv på saker och ting ibland som tur är.

Som ung och frisk så har jag inte haft några större krämpor och mått bra. Häromdagen stod jag och stekte pannkakor och då blir det till att stå upp en stund, det går inte precis att gå ifrån och det tar ett tag att steka pannkakorna. När jag var gravid med L klarade jag inte av det. Jag fick så fruktansvärt ont och satt alltid på en av våra barstolar när jag lagade mat. Jag klarade knappt av att gå uppför trappan och att gå runt kvarteret var en plåga. Att bära eller lyfta pojkarna var fullkomligt omöjligt. Jag kunde inte böja mig ner och jag hade alltid vansinnigt ont när jag låg ner och sov jättedåligt pga det. Den enda position som var uthärdlig var att sitta i soffan, men där var det svårt att komma upp ifrån och om jag satt för länge så gjorde det ont med. Jag längtade så efter att slippa ha ont, att kunna röra mig igen och klara av saker som jag alltid kunnat göra tidigare!

Och det är så skönt nu när jag inte har ont längre även ifall jag fortfarande inte klarar av för snabba eller för långa promenader, men den stora skillnaden är att så fort jag vilat lite nu så försvinner smärtan vilket den inte gjorde när jag var gravid. Denna enorma smärta är nog den allra största anledningen till att jag aldrig vara gravid igen. Dels orkar jag inte gå igenom det igen, men jag skulle också vara orolig för att det inte skulle försvinna efteråt.

Foglossning är ett handikapp. Foglossningen är inte något man ska behöva stå ut med. Foglossning är inte nödvändigtvis en del av livet som försäkringskassan gärna säger. Är du gravid och har foglossning som starkt påverkar din vardag och din möjlighet att jobba tycker jag att det är en självklarhet att man ska bli sjukskriven. Jag har tur som jobbar med småbarn och som pga det blev sjukskriven halvtid redan i v25 och sedan heltid i v30, till och med försäkringskassan inser att det är mycket svårt och smärtsamt att jobba med småbarn och vara gravid med kraftig foglossning.

Vattenkoppor

Nu har L definitivt vattenkoppor. E är fortfarande osäkert, två små röda prickar har han på magen men de har ingen blåsa.